Min lilla stora tjej
Tänder några ljus i skymningen det är dags för en sentimental liten stund. Blir lätt så i ledighetens tid och när våningen ekar tom av en jämnt och ständigt sjungande dotter. Min lilla stora tjej har blivit stor ja faktiskt vuxen och hennes mamma hänger inte riktigt med. Det är väl så det är och så det ska vara i livets gång. Alla vi föräldrar ska gå igenom denna brytningstid då våra barn helt plötsligt står på egna ben och livet ser ut till att bara leka.
"Käraste underbaraste bästaste ungen min Anna Ottilia Josefina Bengtsson du är inte bara min dotter du är även mitt allt min ängel och min rikedom mitt guld min skatt. Aldrig har väl världen varit så vacker som den dagen du tittade ut på Södersjukhuset den 30 augusti 1995. Ottilia, jag är så innerligt glad att just din vackra själ valde min livmoder att gro i så jag fick vara med om varje dag med dig nu snart i hela 19 år"
Så inledde jag mitt tre sidor långa tal till Ottilia på hennes student och det är precis så jag känner och det är så jag upplevt varje dag med henne, i mot och medgång har lyckan ändå alltid varit total I hjärtat mitt. Att få ha varit med på resan har berikat och fyllt mig med så mycket kärlek som ett modershjärta bara kan rymma. I dessa brytningstider funderar jag självklart som mamma på om jag har givit mitt barn de bästa verktygen och den bästa skölden för att möta verkligheten och det stora livet. Jag vet ju vad livet kan bjuda på vad vi behöver möta för att bli starka men för den delen inte falla sönder. Jag vet att rädslor och erfarenheter fyller oss med tiden, för varje dag vi tillbringar här på jorden.
"Ottilia vi har alla många gåvor men du har några alldeles speciella som är så mycket DU - empati, ödmjukhet, lyhördhet, klokhet, integritet, civilkurage, mod och humor. Du fick dem allesammans och med ett sådant krut. Jag hoppas du förstår vikten av att bära dessa gåvor att det är något alldeles speciellt och få människor förunnat"
Så kära barn ut i världen, upptäck och förvalta dina gåvor en lite mera för varje dag som går i dina möten med människor i vården, bland dina vänner och i samhället för övrigt. Lev din sanning fullkomligt, ödmjukt och konstant.
Välkommen att möta der självständiga livet, jag kommer alltid att finnas här och famna dig när du vill och så önskar.
Älskar dig ungen min
Puuuuussssss
